TIDIGARE
Oscar kramade min hand och sen släppte han.
- Okej kom nu kör vi!
Han tittade mot mig och log. Jag log tillbaka. Hade aldrig varit så glad i hela mitt liv.
Sen kom jag på en sak. Moa. Hur ska jag kunna berätta detta för henne? Hon vet inte att jag träffade dem igår, eller idag. Killarna vet inte att Moa inte vet.
----------------------------------------------------------------------------------
När dansträningen tog slut gick vi tillsammans ut ur dansstudion. Killarna var helt slutkörda och svettiga.
- Jag måste hem och duscha... och plugga.. Felix suckade. Men vi ses snart igen va, Hanna?
Jag nickade.
- Omar du kanske ska sova hos mig inatt. sa Ogge lite tvekande.
- Ja det vore väl bra kanske, svarade han och slängde en blick på Oscar. Oscar skrattade till svar.
- Bra! Ska vi sticka då? frågade Ogge och nickade mot Omar.
- Aa det tycker jag.
Så de stack och lämnade mig och Oscar ensama kvar.
- Skulle Omar sovit hos dig? frågade jag och log
Han skrattade. Så där fint som bara Oscar kan.
- Ja det skulle han, vill du ta hans plats istället? frågade han blygt
Jag tvekade. Tänkte på Moa.
- Alltså om du vill så klart, du måste inte!
Jag log
- Det är klart jag vill men.. Jag hann inte avsluta meningen förren Oscar slängts sig runt min hals.
- Ååh va kul! Jag var så nervös att du inte skulle vilja!
Han drog upp mobilen ur fickan och konstaterade att klockan redan var 3 och frågade han vad jag ville göra. Jag visste vad jag borde göra, nämligen säga hejdå till Oscar och gå hem till Moa och berätta allt som jag borde berättat för länge sedan. Men det var inte vad jag ville göra. Det skulle innebära att Moa blir sårad och jag missar en chans att vara med Oscar. Så jag svarade Oscar det jag verkligen inte borde gjort, att vi kunde gå till ett fik och sedan dra hem till honom och bara ta det lugnt och lära känna varandra för att sedan sova. Imorgon går mitt tåg, det innebär att jag inte kommer hinna träffa Moa mer innan jag åker hem. Men så fick det bli.
- Låter som en suverän plan, jag vet ett jättebra café. Kom vi går dit! sa Oscar och tog min hand och drog med mig. Försiktigt tog jag upp mobilen ur fickan och skickade iväg ett sms till Moa.
Förlåt att jag var tvungen att sticka utan att säga hejdå, men min mamma bokade om biljetterna för det var visst något som hade hänt hemma. Jag sitter alltså redan på tåget hem.. Älskar dig mest, puss <3
Sedan stänge jag av ljudet på mobilen, la ner den i väskan och lät Oscar lägga armen om mig. Försökte hela tiden trycka bort skuldkänslorna från lögnen.
Oscar hade tagit mig till ett litet mysigt café i utkanten av stan. Det var nästan helt tomt och vi satte oss vid ett litet bort längst in. Oscar beställde en chokladboll och jag tog kladdkaka men grädde. Vi började äta och det blev tyst mellan oss, inte en pinsam tystnad, bara tyst. Efter ett tag märke jag att Oscar slutat äta och jag tittade upp på honom. Han tittade på mig och när han såg att jag tittade mot honom log han.
- Förlåt om jag stirrade, du är bara så himla vacker. Du vet det va?
Jag blev helt varm i kroppen, aldrig hade någon sagt något så fint om mig. Aldrig. Jag kände att jag blev blank i ögonen och jag visste inte vad jag skulle svara så jag satt där med öppen mun som ett fån.
- Du behöver inte säga något. sa han och lutade sig över bordet och hans läppar smekte mina. Han drog sig tillbaka.
- Får jag smaka din kaka? frågade han sen. Jag nickade och han tog min sked.
- Kan du ge mig också? frågade jag och pekade på min mun . Han tog en stor klick grädde åt mig, när jag precis skulle äta de väjde han undan med skeden och allt hamnade på min kind.
- MEN OSCAR!
Han började gapskatta och tillslut kunde jag inte hålla mig längre så jag började också skratta, tog en sked med grädde och skvätte i hans ansikte. Han härmade mig;
- MEN HANNA! Vanligtvis brukar jag bli sur när någon gör så, men man kan inte annat än skratta åt Oscar. Han kom närmare och precis när han skulle kyssa mig så blixtrade det till, tätt följd av ett svagt "oj". Någon smygfotade oss. Jag vände mig snabbt om och tänkte precis börja skälla ut tjejen som stod och höll i mobilen, men Oscar han först.
- Hej, vad gör du då? Han log, varför log han?
- OSCAR ENESTAD! Tjejen skrek, och det tog några sekunder innan jag fattade varför hon visste hans namn. Han var ju känd. Helt plötsligt var det 20-tals tjejer runt oss och Oscar började direkt fotas och krama dem. Han pussade några. Jag höll på att börja gråta.
- Är du hans flickvän? En mörkhårig ganska kort tjej tittade strängt på mig. Jag hann inte svara innan hon pratade vidare.
- Nej vänta, han pussade ju nyss mig! Du är inte värd honom, du kommer få så mycket hat om du någonsin ser honom igen. Fattar du?
Tårarna brände i ögonlocket, jag kunde inte öppna munen för jag vet att jag inte skulle kunna stoppa gråten då. Jag kollade mot Oscar, han tittade inte åt mitt håll. Han brydde sig inte längre. Den mörkhåriga tjejen stod fortfarande och tittade på mig. Så jag tog min väska och sprang ut. Jag visste inte vart jag skulle men jag kunde inte vara kvar där längre.
Fortsättningen följer..