Då hörde jag någonting som lät i bakgrunden. Oscar gjorde dörröppnigen mindre som om han fösökte dölja den som var där inne.
- Oscar vem pratar du med? Hördes en tjejröst inifrån. Jag kände genast igen rösten.
- Moa?
------------------------------------------------------------------
- Känner du henne? Frågade Oscar förvånat.
- Moa är min kompis som fyllde år igår. sa jag tyst.
Jag tryckte bort Oscar från dörren och gick in i huset. Där stod Moa, klädd i Oscars T-shirt och trosor. Jag lyfte på ett ögonbryn och hon tittade förrvirrat på mig. Hennes blick fastnad på min tröja, samma som på bilden med Oscar på cafét.
- Att jag kan vara så dum! Du är tjejen på bilden, det har inte hände något allvarligt hemma, du ljög för att du ville vara med Oscar! Hon skrek mot mig och jag började gråta.
- Jag hade tänkt berätta, jag lovar. Men du har ju inte heller varit helt ärlig, känner du Oscar?
Oscar tittade på mig
- Vet inte Moa om att du har varit med oss och att vi kysstes och allt? Du sa att du hade pratat med henne om oss! Varför gjorde du det Hanna?
- Jag vet inte, okej? Jag skrek av frustation. Varför blev allt så fel, jag älskar ju dessa människor.
- Hanna, du kanske ska gå.. Oscar la armen runt Moas axlar. Moa viskade till Oscar att hon älskar honom, tillräckligt högt så jag skulle höra. Oscar kysste henne på munnen. Sedan när han inte såg gav hon mig ett flin. Jag darrade i hela kroppen av ilska när jag gick ut genom dörren. Sanningen gick upp för mig, hon hade sett att det var jag på bilden från början och därför var hon hos Oscar. För att hämnas. Hon ville ta Oscar från mig, och hon hade lyckats. Jag kollade på klockan, fortfarande 3 timmar kvar tills tåget går. Jag ville prata med Ogge och Omar innan jag åkte så jag drog till studion där det var troligast att de var.
Jag hade rätt, där, mitt i klungan av tjejer stod dem. När jag tittade på dem förstod jag hur naiv jag varit när jag hade blivit arg för att Oscar kramade några av dem. De kramar alla, de är deras fans. Jag trängde mig fram mot killarna, försökte möta deras blick. Omar var like sprallig som vanligt, hans blick var överallt och han bokstavligen stutsade. Så jag försökte med Ogge istället. Han såg mig inte förren jag var precis brevid honom. Så fort han såg mig förstod jag, Felix hade berättat.
- Hanna, du borde inte vara här. De andra killarna kommer snart. sa han känslolöst.
- Jag måste prata med dig, det är viktigt.
- Prata på.
- Ensam!
Han kollade på mig några sekunder, sedan nickade han mot dörren.
- Säg till Daff att det är okej att du kommer in så släpper han in dig. Men Hanna, vi behöver inte mer drama.
Jag nickade och gick mot dörren.
När jag kom in gick jag och satte mig på golvet i danssalen. Men så fort jag satt mig insåg jag att det var här inne jag och Oscar kyssts för första gången. Jag kvävde gråten och gick ut ur salen och ställde mig i hallen istället. Efter ca en kvart kom Ogge in.
- Förlåt att jag var så hård nyss, men jag vet hur mycket Oscar gillar dig och ja..
- Det är okej, jag förtjänar det. Men Oscar är värd mer, och tjejen han är med nu gillar honom inte på rikigt. Ville bara varna er för det. Det var allt.
Jag började gå mot dörren.
-Va? Vad menar du?
- Det är min kompis Moa, hon arg på mig och hämnas genom att ta min kille. Jag förtjänar det som sagt men Oscar förtjänar en tjej som älskar honom.
- Som du? sa han tyst.
- Jag älskar honom ja, men jag är inte värd honom. svarade jag ännu tystare.
- Hur vet jag att du inte ljuger?
- För att jag älskar Oscar.
Det rann en ensam tår längs min kind.
- För att han är den bästa jag vet och han förtjänar det bästa.
Jag vände mig om för att gå ut men gick rakt in i famnen på Oscar. Hur länge hade han stått där? Jag tittade på Ogge och han log mot mig.
- Du är det bästa. Sa Oscar och kramade mig. Men det betyder inte att jag har förlåtit dig.
I en evighet stod jag i Oscars famn. När jag drog mig ur såg jag att Moa stod bakom honom. Jag gick fram för att ge henne en kram.
- Bara för att alla andra här förlåter dig för allt du gjort betyder inte det att jag gör det.
- Du tog min kille, jag tror vi är kvitt. sa jag lätt
- Fel. Jag var tillsammans med Oscar före dig. Han gjorde slut med mig för din skull. När du hånglade med Felix bad han att få tillbaka mig, så vi är tillsammans igen. Hon flinade.
Jag hörde hur alla i rummet hämtade efter andan, det var visst inte bara jag som inte visste något av denna historia. Jag slängde en blick på Oscar. Hans blick fladdrade runt i rummet.
- Det är sant. Sa han tyst.
Fortsättning följer...