Novell - With You I'm Better EPILOG

3 år senare.
 
Jag låg i soffan med fjärrkontrollen i handen, zappade mellan alla program utan att egentligen märka vad jag såg. Idag är min och Oscars treårsdag och jag kan inte träffa honom för jag har inte råd att åka till Stockholm och han har konsert ikväll. Min syster kom in och la sig bredvid mig. Hon såg irriterande glad ut. Kunde hon inte åtminstone låtsas ha lite medkänsla för mig?
- Vilken blomma är finaste, ros eller tulpan?
Jag glodde på min syster.
- Va fan spelar det för roll?
- Äsch bara undrar.
- Ros då. fnös jag fram.
- Bra. Hon stutsade ut ur rummet, hon påminner väldigt mycket om Omar faktiskt. Jag återgick till att inte kolla på tvn och en timme senare ropade min syster att det var dags för mat. Jag släpade mig upp ur soffa och in i köket. Där möttes jag av blommor (rosor såklart), ballonger, serpentiner och allt du kan tänka dig. Mitt i allt stod Oscar. Jag skrattade till och sprang fram till honom. Jag slängde mig i hans famn och han snurrade några varv. Hans mun sökte upp min och jag gav honom en lätt puss.
- Hur kunde du komma hit? han log.
- Jag lärde mig något den där första dagen på cafét, du är viktigare än fansen. Konserter kan jag gå på varje dag, våran treårsdag är idag och den ska jag spendera med dig. Du är det bästa jag vet jag älskar dig.
Jag gav honom en till puss och han drog ut en stol till mig. Jag satte mig och han satte sig mittemot. han tittade på  min syster.
- Tack så mycker för hjälpen, du kan gå nu. Han log och min syster log tillbaka och lämnade köket. Min blick föll ner på tallriken. Det var en pannkaka format som ett hjärta och med hjälp av sylt hade han skrivit våra namn. 
- Alltså jag är inte så bra på att laga mat, men du gillar ju pannkakor. sa han lite försiktigt. Jag skrattade.
- Det är perfekt. Du är perfekt.
Han tog upp glaset för att skåla och jag gjorde detsamma.
- Föralltid?
- Föralltid.
 
 
---------------------------------------------------------------------
 
Detta var alltså slutet på denna novell. Tack så jättemycket till alla som läst och kommenterat, det betyder jättemycket! Vad tyckte ni om den? VIll ni ha en till novell här på bloggen? :)

Novell - With You I'm Better DEL 8

TIDIGARE
- Fel. Jag var tillsammans med Oscar före dig. Han gjorde slut med mig för din skull. När du hånglade med Felix bad han att få tillbaka mig, så vi är tillsammans igen. Hon flinade.
Jag hörde hur alla i rummet hämtade efter andan, det var visst inte bara jag som inte visste något av denna historia. Jag slängde en blick på Oscar. Hans blick fladdrade runt i rummet.
- Det är sant. Sa han tyst.
 
--------------------------------------------------------------
 
 Jag sprang ut ur rummet och ut på gatan. Den var fortfarande full av foooers som glodde på mig. Jag drog upp luvan för att dölja tårarna och började sedan trycka mig ut. Jag hörde att någon följde efter mig. Men jag ville bort från alla människor så jag bara sprang. Efter några minuter stannade jag och Ogge kom ifatt mig. 
- Oscar ljög, jag vet inte varför men han ljög. 
Jag tittade undrande på Ogge.
- Vadå, hur vet du det? Frågade jag och blev förvånad över hur stadig min röst var.
- Jag ser på Oscar när han ljuger, hans blick liksom fladdrar rut på ett speciellt sätt. Dessutom har han aldrig någonsin sett den där tjejen, de är definitivt inte tillsammans. Jag såg hur han kramade dig. Det är dig han älskar Hanna.
- Jag är inte så säker...
 
Ogge lyckades övertala mig att gå tillbaka till studion och när vi kom hade Moa gått och Oscar satt och grät i soffan. Han och Felix pratade och de märke inte att vi kom.
- Men Felix, jag älskar Hanna! Moa lurade mig, hon utpressar mig! Jag är inte tillsammans med henne! tjöt han. Felix tittade förvånat på Oscar.
- Skojar du? Men säg det till Hanna då!
- Jag kan inte...
- Varför?
- Det kan jag inte heller säga. 
- Men Oscar, vad har hon på dig?
Innan Oscar hann svara klev jag in i rummet. Försökte se stark ut, jag visste vad hon hade på Oscar. Hon tänker berätta för alla hur jag har det i min familj. Att min pappa är alkolist och min mamma har suttit i fängelse. Oscar försöker hindra det, men då måste han låtsas vara tillsammans med henne.
- Har du hört vad vi har sagt? Oscar lät både hoppfull och förskräck på samma gång.
- En del. Svarade jag. Men du har inte berättat för mig, jag råkade bara höra så Moa kan inte säga någpt om det. Jag skrattade lite.
- Då vet du sanningen. Sa Oscar och lät lättad.
- Ja. Jag tror jag vet vad hon har på dig också.
Oscar tittade medlidande på mig. 
- Men jag har en sak mot henne också, så vi kan lösa detta Oscar. Om du är med mig?
- Jag älskar dig Hanna. 
- Jag älskar dig också Oscar. Jag är jätteledsen för allt som hänt jag...
Oscar avbröt mig med en kyss.
- Vi glömmer allt och börjar om från början. Okej?
- Okej.

Novell - With You I'm Better DEL 7

TIDIGARE
Då hörde jag någonting som lät i bakgrunden. Oscar gjorde dörröppnigen mindre som om han fösökte dölja den som var där inne.
- Oscar vem pratar du med? Hördes en tjejröst inifrån. Jag kände genast igen rösten.
- Moa?
 
------------------------------------------------------------------
 
- Känner du henne? Frågade Oscar förvånat.
- Moa är min kompis som fyllde år igår. sa jag tyst.
Jag tryckte bort Oscar från dörren och gick in i huset. Där stod Moa, klädd i Oscars T-shirt och trosor. Jag lyfte på ett ögonbryn och hon tittade förrvirrat på mig. Hennes blick fastnad på min tröja, samma som på bilden med Oscar på cafét.
- Att jag kan vara så dum! Du är tjejen på bilden, det har inte hände något allvarligt hemma, du ljög för att du ville vara med Oscar! Hon skrek mot mig och jag började gråta.
- Jag hade tänkt berätta, jag lovar. Men du har ju inte heller varit helt ärlig, känner du Oscar?
Oscar tittade på mig
- Vet inte Moa om att du har varit med oss och att vi kysstes och allt? Du sa att du hade pratat med henne om oss! Varför gjorde du det Hanna?
- Jag vet inte, okej? Jag skrek av frustation. Varför blev allt så fel, jag älskar ju dessa människor.
- Hanna, du kanske ska gå.. Oscar la armen runt Moas axlar. Moa viskade till Oscar att hon älskar honom, tillräckligt högt så jag skulle höra. Oscar kysste henne på munnen. Sedan när han inte såg gav hon mig ett flin. Jag darrade i hela kroppen av ilska när jag gick ut genom dörren. Sanningen gick upp för mig, hon hade sett att det var jag på bilden från början och därför var hon hos Oscar. För att hämnas. Hon ville ta Oscar från mig, och hon hade lyckats. Jag kollade på klockan, fortfarande 3 timmar kvar tills tåget går. Jag ville prata med Ogge och Omar innan jag åkte så jag drog till studion där det var troligast att de var. 
 
Jag hade rätt, där, mitt i klungan av tjejer stod dem. När jag tittade på dem förstod jag hur naiv jag varit när jag hade blivit arg för att Oscar kramade några av dem. De kramar alla, de är deras fans. Jag trängde mig fram mot killarna, försökte möta deras blick. Omar var like sprallig som vanligt, hans blick var överallt och han bokstavligen stutsade. Så jag försökte med Ogge istället. Han såg mig inte förren jag var precis brevid honom. Så fort han såg mig förstod jag, Felix hade berättat.
- Hanna, du borde inte vara här. De andra killarna kommer snart. sa han känslolöst.
- Jag måste prata med dig, det är viktigt.
- Prata på.
- Ensam!
Han kollade på mig några sekunder, sedan nickade han mot dörren. 
- Säg till Daff att det är okej att du kommer in så släpper han in dig. Men Hanna, vi behöver inte mer drama.
Jag nickade och gick mot dörren.
 
När jag kom in gick jag och satte mig på golvet i danssalen. Men så fort jag satt mig insåg jag att det var här inne jag och Oscar kyssts för första gången. Jag kvävde gråten och gick ut ur salen och ställde mig i hallen istället. Efter ca en kvart kom Ogge in.
- Förlåt att jag var så hård nyss, men jag vet hur mycket Oscar gillar dig och ja.. 
- Det är okej, jag förtjänar det. Men Oscar är värd mer, och tjejen han är med nu gillar honom inte på rikigt. Ville bara varna er för det. Det var allt.
Jag började gå mot dörren.
-Va? Vad menar du?
- Det är min kompis Moa, hon arg på mig och hämnas genom att ta min kille. Jag förtjänar det som sagt men Oscar förtjänar en tjej som älskar honom. 
- Som du? sa han tyst.
- Jag älskar honom ja, men jag är inte värd honom. svarade jag ännu tystare.
- Hur vet jag att du inte ljuger?
- För att jag älskar Oscar.
Det rann en ensam tår längs min kind.
- För att han är den bästa jag vet och han förtjänar det bästa.
Jag vände mig om för att gå ut men gick rakt in i famnen på Oscar. Hur länge hade han stått där? Jag tittade på Ogge och han log mot mig.
- Du är det bästa. Sa Oscar och kramade mig. Men det betyder inte att jag har förlåtit dig. 
I en evighet stod jag i Oscars famn. När jag drog mig ur såg jag att Moa stod bakom honom. Jag gick fram för att ge henne en kram.
- Bara för att alla andra här förlåter dig för allt du gjort betyder inte det att jag gör det.
- Du tog min kille, jag tror vi är kvitt. sa jag lätt
- Fel. Jag var tillsammans med Oscar före dig. Han gjorde slut med mig för din skull. När du hånglade med Felix bad han att få tillbaka mig, så vi är tillsammans igen. Hon flinade.
Jag hörde hur alla i rummet hämtade efter andan, det var visst inte bara jag som inte visste något av denna historia. Jag slängde en blick på Oscar. Hans blick fladdrade runt i rummet.
- Det är sant. Sa han tyst.
 
Fortsättning följer...